Nålförare

Mayo-Hegar — standardmodellen

Ringhandtag, korta och breda käftar med korsräfflat grepp, och en spärr i handtaget med flera lägen så att nålen kan hållas olika hårt. Det är den nålförare de flesta har arbetat med och den som passar bredast. Längden styr räckvidden snarare än något annat: 14 cm för arbete nära, 16–18 cm när det behövs mer avstånd mellan hand och fält, 20 cm när fältet ligger djupare.

Olsen-Hegar — nålförare med sax

Olsen-Hegar är en Mayo-Hegar med ett par saxblad inbyggda bakom käftarna. Samma instrument både för nålen och för att klippa suturen, vilket sparar ett verktygsbyte per stygn och gör den populär bland dem som suturerar ensamma. Nackdelen är den man hör oftast: innan handen vant sig är det lätt att klippa av suturen i förtid. Många har därför båda modellerna och väljer efter vana.

Crile-Wood och Mathieu

Crile-Wood är den smalare varianten av samma grundform — slankare skänklar och finare käftar, avsedd för tunnare suturmaterial och mindre nålar. Mathieu ser annorlunda ut: böjda handtag som ligger i handflatan och en spärr som låses och öppnas genom att trycka ihop greppet, utan att fingrarna behöver in i några ringar. Den finns här som både "nålförare" och "nålhållare" i namnet — samma instrument, två benämningar.

Hårdmetall eller slätt stål

En av Mayo-Hegar-modellerna har insatser av hårdmetall i käftarna. De är avsedda att ge ett stadigare grepp om nålen och hålla greppytan längre än släta stålkäftar gör, vilket märks först när instrumentet har några år av användning bakom sig. Övriga modeller är i rostfritt stål rakt igenom.

Instrumenten tål återkommande rengöring; följ tillverkarens anvisning och er egen rutin för sterilisering. Se även kirurgiska instrument, pincetter och saxar.